Inte så dåligt alls

Igår ägde keramikkursen rum igen. Jag satte mig vid drejskivan då jag var först på plats. Efter timmar och ännu fler timmar på youtube hade jag fått en självförtroendeboost utan dess like. Det är otroligt vad mycket gratis kunskap som delas ut till höger och vänster på nätet. Det tackar vi för! Jag kände att jag hade grepp på situationen och drämde fast en klump lera på skivan.

Det är så jäkla roligt det här med drejning!

Jag trodde jag skulle klara av att göra mig en kaffemugg. Det blev två rätt så trevliga skålar. Jag har så svårt att dra upp kanterna utan att de far iväg och blir vida. Den sista lilla klumpen formade jag till en ljusstake.

Hyfsat centrerad på mosters gamla skiva

Idag har jag lånat drejskivan av moster när denne arbetade. Jag hade barnen med mig som sällskap och kreativa rådgivare. Barnen gick lös med mobilkameran och fotade mamman lika mycket som de fotade golvet och stolarna i närmiljön.
Drejningen gick skapligt. Första föremålet fick återgå till ursprungsformen igen, men de följande blev så här:

Förste objektet. Missnöjd!

Tog strypgrepp på klösen och fick ett pyttelitet vinglas.

En ljusstake blev en äggkopp. Ganska nöjd ändå.

Jag är lite feg med drejskivan och gillar inte att misslyckas. Jag fegar med farten och jag fegar med storleken på klösen. Hittills jag jag bara drejat små föremål, men jag har lärt mig att det är lite som att cykla. Låg fart  ger ingen vidare balans. Full fräs på skivan gör det lättare att centrera. 

På´t igen nästa vecka!

//M

Förberedelser

Idag har den kommit!! Titta!

Fabulös Keramik
av Frida Anthin Broberg och fotograf Andreas Hyltén

Imorgon är det dags igen. Jag har inte hunnit med att göra nåt av leran jag tog hem förra gången. Det var 3 kg jag hade tänkt dreja med. Jag har ju en bildlärare i släkten och därmed tillgång till en gammal drejskiva att träna på. Många timmar har jag suttit framför youtube och tittat när proffsen drejar. Känns som om jag kan allt nu. Vad tror ni? Fröken sa ju sju år...

Hur som helst så är det min tur att ta med fika. Det är så det fungerar. Var och en bjuder varsin gång. Jag är ju inte sämre än att jag bakar en äppelpaj. Först bakade jag morotsmuffins, men de blev så jäkla goda så de får stanna inom familjen (I sanningens namn var de inte estetiskt tilltalande och därmed var bagaren inte heller nöjd). Trust me, pajen är också god.

//M

Förklaring..

..till mitt bloggnamn:

En spillkum är en skål precis i min stil. En skål med ganska smal botten och vida kanter med hällpip. Vad jag har förstått användes den förr i tiden till att separera grädden från mjölken. Rätta mig om jag har fel.
När jag började keramikkursen gick jag dit med ambitionen att skapa mig en vacker vit spillkum. En stor, drejad sak som jag kan använda att separera grädden från mjölken med, när jag mjölkat min ko.

Nej, jag har ingen ko. Men jag vill ha en spillkum. Jag jobbar på saken.

Vansinnigt inspirerad!!

Ungefär halva helgen har jag lagt på städning. Det utvecklar jag inte närmare. Men den andra halvan har jag ägnat åt det här. Jag har läst bloggen som en bok. Flera gånger. Klickat mig fram och tillbaka och tillbaka igen. Nu är jag full med skaparlust! En kvinna inte allt för långt härifrån som arbetar som hantverkspedagog, keramiker, stylist osv osv är skribent till bloggen.

Ja, jag är bara amatör. Jag är precis i starten. Kanske där kvinnan bakom bloggen befann sig för x antal år sen. Men, om tio år... It could be me! Jag ska lära mig allt!

A girl can always dream...

Kom på den briljanta idén att riva ut bastun från källaren och i följd till det slå ut väggen mellan bastun och klädkammaren. Så att jag kan skapa mig en liten verkstad menar jag. Om sambon säger stopp kan det hända att jag bara målar panelen i turkost och bygger om aggregatet till en brännugn.

Nu väntar jag på att boken från denna fantastiska keramiker ska hamna i brevlådan. Nån dag i veckan. En ny bibel! Den får nog stå intill mina andra biblar som den här kvinnan författat.

//M

Den enes skräp kan vara den andres skatt

Den här skönheten var på väg till tippen. Liksom den flätade korgen som syns ovanpå. I ett gammalt förråd har dessa stått i åratal. I vinter kommer lådan från Örebro Kexfabrik agera vedförvaring i vardagsrummet.

Mjuk mossa och duggregn

Kallehund

Besökte skogen med barnen och en kär gammal vän på förmiddagen.

Barnen lekte pirater och mamman plockade svamp. Sen hade vi hade picknick på snickarbotrappan. Pappan for till jobbet.

Ikväll är det keramik igen! Min inspiration ligger på noll idag. På ca åtta deltagare finns endast en drejskiva, så det blir kösystem dit. Lite besviken är jag på kursen. Jag går den inte för att "bara" ha roligt. Jag vill ju lära mig! Hade väntat mig viss genomgång av olika tekniker, få ta del av lite färskt studiematerial (litteratur menar jag. Lera har jag obegränsad tillgång till), tips och idéer. Nu är systemet som följande: Jag bestämmer vad jag vill göra, och får vägledning utifrån det. När man inte kan nånting vet man ju heller inte vad man kan undra över. Men ledaren verkar kunna sin sak och kan ändå guida igenom de små projekten vi tar oss an.

// M

Trädgården...

...är inte att skryta med i år.

De äpplen vi fick var bara mosdugliga. Det här äpplet hör till ett av de ca fem stycken från Aromaträdet, som lyckats ta sig från embryostadiet utan att trilla ner på backen. Mosäpplena kom från ett Transparence Blanche.

Aroma

Våra rabarber blev klena. Nästintill obefintliga. Inte en paj har jag bakat! Våra kanske har gjort sin livstjänst. Dessa rabarber fick jag av en vänligt sinnad granne som hade överflöd. Nästa år kanske vi kan skörda av dessa?

Amerikanska blåbär tycker barnen om. De har plockat av dessa buskar i veckor! Det bara kommer mer och mer!

Bamsiga blåbär

Nästa år vill jag skörda vår egen vitlök. Barnen hjälpte mig att peta ner dessa i jorden. Vi blandade ut jorden med lite hästskit.

Pallkragen fick en mössa för att grannkatterna inte ska missta vår vitlöksodling för en toalett.

Jag la ingen större energi vid odlingarna i år. Men det lilla vi satte ner i jorden blev en besvikelse. Morötterna blev pyttesmå. Knappt tjockare än sytrådar. De har suttit så länge i jorden nu utan att tjocka på sig, så jag tror inte heller att de skulle ha vuxit så mycket mer. Vi drog upp dem idag.

Tomaterna. Jag har tre plantor. Jättefina, välgödslade plantor med ganska stadig stam. Dessa har gett några tomater, men de vill ju aldrig mogna! Nu ligger tomaterna i köksfönstret i väntan på bättre tider.

Ett växthus skulle kanske vara nåt.

Jordgubbar har vi plockat massor. Men de var ganska vattniga och mosiga och små. Dessutom blev de övermogna om man inte plockade dem vid precis rätt tillfälle.

Kryddträdgården ska vi nog inte ens tala om. Jag kan nämna att sambon snickrade ihop ett jättefint staket precis intill mina örter. Så fint! Synd bara på den där färgsprutan han gick lös med på staketet. Intill örterna. Well well. De lever, och jag har klippt ner dem.

/M

Sommarbilder

Himmelsk kärlek

Gotland

Resultatet av en regnig sommar

Å så var det keramiken...

Det räcker nog inte med en kvällskurs! Keramikfröken sa att det krävs daglig träning i sju år med drejskivan för att bli proffs. Leran tycks liksom leva sitt eget liv. 

Här var jag nöjd. Synd att botten blev för tunn.
Men vad gör det?
Det är så roligt!

Jag tummade och kavlade fram en citruspress

// M

Historia

En liten grå stuga

Är det inte vackert så säg! 

Den finns en ruskig historia kring den gamla stugan, men innan jag fått den bekräftad dröjer jag med att avslöja den.