tisdag 30 oktober 2012

Alfons



En finfin liten varelse är han. Vår Alfons. Idag har han varit hos veterinären för att bli godkänd som far. Ultraljud på hjärtat visade att det var friskt och normalt. Blod var han inte så villig att dela med sig av, men med lite övertalning och fasthållning blev han liksom tvungen att bjussa några droppar. Nu har stackaren ett plåster på benet.
Lite attityd har han visat ikväll. Inte så lättflörtad, trots smaskig burkmat när vi kom hem.

Nu återstår för hans fruntimmer att också besöka veterinären. Sen blir det dejt! :-)


Bara bebis



Tvätt


Lycklig katt


Tupplur på favoritplatsen

Behöver jag säga att han tycker om att vara uppochner?


Alfons är en Sibirisk katt. En (för vissa) allergivänlig ras med egenskaper som ofta liknar hundens. Här hemma märks det mest på hans morrande. Jag har nog aldrig hört honom fräsa. Kanske för att han aldrig blir arg. Men när han släpper loss alla sina känslor på pingisbollar och andra leksaker morrar han likt en terrier. Han har ingen kontroll över farten, utan sladdar fritt omkring när han leker. Han hoppar högt på kommando och pratar gärna högt och länge.
Han är extremt social. När han var liten och precis hade flyttat hem till oss gick vi på toa samtidigt, vi åt samtidigt, vi sov samtidigt och tittade på tv samtidigt. Nu har kattlådan flyttat ut från badrummet så vi kan inte kissa tillsammans, men han passar ändå på att slå en drill när jag gör rent i lådan - alltid!!

Nu sussar han i storebrors säng. Fortfarande lite sur på matte.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar