Vacuumpackad gran KalleAnkastyle

Sambon tog uppgiften på allvar. Med det menar jag att han lät mig bedöma innan köpet avgjordes. Och nu har vi tjuvat!! I min mening ska granen in först dagen innan julafton, men jag behövde doften och ljuset. Så nu står den på plats.

Sambon frågade mig om jag visste var granen kom ifrån.

-Skogen! (Ööhh?)

-Är du korkad eller, skulle du svara så på ett högskoleprov?? (Antagligen inte, där får man ju alternativ! Dessutom får man inte så dumma frågor där!!)

Den kommer från Danmark... heh!

//M

Dan före dan före dan före dan före dopparedan

Snart är det jul. En liten påminnelse för er som lätt glömmer... Här hemma har stöket stått still. Jag förstår inte varför, men i år vill inte julkänslan infinna sig riktigt. 

Fick en lindrig örfil denna vecka i form av kräksjuka barn. Innan det hade vi en jäklig förkylning på visit. Nu efter kräksjukan har den förbannade förkylningen kommit tillbaka. Kanske att stillastående julstök kan bero på baciller och att känslan för jul därmed uteblivit. Snart är det i alla fall dags för tomten att komma och i helgen blir det rush! Har en lång lista på saker som ska göras, men det värsta är redan gjort. Städningen. 

Nu ska här kokas knäck och knådas saffransdeg! En del julklappar har jag också kvar att inhandla. Men jag sänker mina ambitioner lite, det blir jul ändå. Sambons uppgift blir att fixa en ståtlig gran. Allt annat än Kalle Anka-modell undanbedes! 

Så här i juletid brukar jag mest gå och mysa och njuta av "ledig tid". Ledig från jobbet vill säga. I mitt jobb finns inga röda dagar, men jag som fortfarande har ganska små barn har förmånen att få vara mammaledig på begäran. Suger på den karamellen tills det inte längre är möjligt. Imorgon blir det julpyssel med sonen i skolan om han är på benen, sen är det jullov till januari. Underbart!! Vi ska åka pulka och skridskor och lufsa ut i snön på hästryggen. En liten surprise har vi till barnen också! 

Men nu är jag trött. Önskar att kvällsmaten kunde trolla till sig själv. 

Julegott

Det stora julbaket fortsätter! Ringde min mormor häromdan och bad om receptet på rullrån. Rullrån har hon bjudit på sen jag var barn och jag tycker de är så roliga att göra (det är egentligen inget som är förknippat med just julen). För att göra såna här måste man ha en rånjärn och en "spårad" pinne. 

Mormor sa att det egentligen inte heter rullrån. Om man vill vara lite märkvärdig ska man visst kalla dessa för Strull.  

Ser du mamma!? Jag klarade det till slut! :-)

//M

Bad hair day

Surfar runt på bloggar. Av nån anledning så hamnar jag på såna bloggar där innehavaren i fråga är sjukt framgångsrik, snygg eller glammig. Eller alltihop! Jag har lite behov av glam nu tror jag. Sambon var i London i helgen som gick. När han kom hem pratade han på om allt möjligt- mest taxiresor, öl och fotboll tror jag. Men det jag snappade upp var storstadskänslan med hotell, shopping, restauranger... En dos av det skulle sitta fint! Istället sitter jag här och tuggar marabou så det ilar i tänderna, med nötta leggings och en noppig tröja köpt på hm för säkert 10 år sen. Med ett präktigt munsår på det och en förkylning som vägrar lämna mig känner jag mig allt annat än glammig.

Notera att flaskan är transparent. Parfymen är svart.

Jag fick en parfym signerad Lady Gaga. Enligt det första ryktet ska doften påminna om blod och sperma, så gissa om jag var skeptisk när jag såg förpackningen. Efter en minuts googlande fick jag fram att så var ju alls inte fallet. Vilken lättnad! Den ska dofta som en lyxig prostituerad. Mhmm? Lägg min oglammiga känsla på det...

Faktum är att den här parfymen gillar jag skarpt! Jag kommer använda den ofta. Tack älskling!

SNÖ

Jag är mycket nöjd med att vi har fått vinter. Minusgrader och snö är min melodi! När det är säsong för det menar jag. Hoppas hoppas att det är kvar till jul!
Efter att barnen idag byggt skepp i snödrivorna utanför gick vi in och bakade pepparkakor. (Jag gör egen deg efter recept som går fyra-fem generationer bakåt i tiden. Allt annat är fusk!) Nu luktar huset jul! Funderar på att fortsätta med brända mandlar och chokladcookies och kanske saffransskorpor (ja, den första laddningen tog ju slut..). Vi får se var jag hamnar när de små knoppat in.

Alfons dejt har åkt hem tillfälligt. Det passade visst inte att börja löpa någon gång. Hon kommer tillbaka när det är dags på riktigt. Lite skönt är det med en paus måste jag erkänna. Alfons var så intensivt fokuserad på Smilla och inte alls sig lik. Nu när han är ensam igen är han som han brukar. Vi tog en liten runda på tomten med selen och upptäckte snön.

//M

Nu äre dejt!

Söt som socker är hon, Smilla. Tuff som satan dock. Alfons är i totalt underläge och bara väntar på att hon ska smälta framför hans fötter. Ganska tålmodigt, men envist.

Ett försök till närmande från höger. Total nonchalans från vänster.

Fredagsmys

Äntligen är det vinter. Det har snöat i två dagar och det ligger kvar på backen. Inte jättemycket, men tillräckligt för pulkaåkning. Jag har gjort smarriga tårtor åt småfåglarna. Hängde upp dem i fläderbusken för där gillar de att hålla till. Fåglarna alltså. De är fyllda med kokosfett, solrosfrön, jordnötter och äppelbitar. Tårtorna alltså. Göttigt värre!

Håll tillgodo med suddiga bilder. Jag har ju en toppenkamera, men fotografen hade visst ledigt ikväll.

Annars är det storstäd och adventspynt som står på schemat. Och nästa helg kör jag hem en tjusig kökssoffa till mitt blommiga kök (som jag för övrigt hade tänkt tapetsera om i samma veva. Får se hur det blir med den saken). Sambon flyger sin kos ett par dar, så jag har ju hela helgen på mig att göra precis vad jag vill. :-)

Tapeten heter Verner och är smått neutralt rutig i en grå nyans. Kommer från Sandberg.

//M

Slut som artist

Jag är full av inspiration. Idag är det onsdag och jag önskar så att kursen hade varat lite längre. Jag har visserligen nåt kilo lera hemma och idéer har jag i överflöd! Men jag saknar verktyg!! Köpte mig lite pinnar på panduro att ha till keramiken, men de var i plast och leran fastnar bara. Lite pinnar i trä och miretter vore toppen. Att be tomten om en drejskiva känns lite för mycket begärt. (Men det är vad jag vill ha!) Och ugn har jag tillgång till tillsvidare (ja, en drejskiva också, men det är lite svårt att pussla ihop med tider då jag har tid nu, när kottarna sover). Efter nyår ska jag inhandla lite mer lera och till och med nån glasyr.

För övrigt är jag sliten. Den arga snickaren retar som vanligt upp mig så ånga pyser ur öronen, men  s n a r t  är det Greys!

Nu soffläge, pangkaksmorsan kapitulerar för dagen.

//M

Mors vackra lyktor

Idag har vi varit på julmarknad. Lite tidigt med jultema på marknad tycker jag (trots att jag börjat med julbaket!!). Dessutom fanns det ingen som helst julkänsla på marknaden. Inga tomtar som hoade och pratade med barnen, ingen doft av glögg och pepparkaka, ingen julmusik, plusgrader och regn... 

En hel drös med hemslöjdare och konstnärer fanns det dock, så marknad var det allt. Marknaden var lite lam, men det kan kanske bero på att det var söndag och ruschen hade redan ägt rum dagen innan.

Mamma sålde sina hemstöpta lyktor på plats. I mörker blir de otroligt vackra och effektfulla. I dagsljus ser de ut som islandskap. I synnerhet om man ställer en drös tillsammans.

//M

Resultat

Igår hämtade jag hem det sista från keramikkursen som blivit glasyrbränt.

Gobit

En rosa bil. Bara en rolig grej jag gjorde efter att ha sett ett reportage om en keramiker i en tidning. Barnen blev i alla fall förtjusta.

Praktiskt fat

Ett drejat fat i rödgulbrännande lera med vit glasyr. På utsidan är går glasyren endast en liten bit ner på kanten. Botten är glasyrfri. Alfons tyckte det skulle passa finfint som matskål.

Citruspress

Citruspressen i vitbrännande lera som jag visat i tidigare inlägg är också klar. Jag är inte nöjd med den. Den är ojämn i kanterna och har en spricka i botten. Glasyren fick jag dock till skapligt och den fyllde sin funktion när jag testade den. Nästa gång jag försöker mig på en sån här ska den drejas. 

Ljusstake

En liten ljusstake blev till när jag hade en klump lera kvar efter en stunds drejande. Glasyren hette turkos, så den blev jag besviken på. Den är blå. Bara blå.

Min stolthet

Mitt drejade hjärta. Också en gulrödbrännande lera. Glasyren heter eldröd. Trots att den blev/blir flammig vid bränningen gillar jag den. Anledningen är att jag fått till tunna och jämna kanter utan att paja allt. Annars tycks kanterna på mina skålar ha en förmåga att slungas iväg eftersom jag har så svårt att kontrollera hastigheten på skivan. 

//M

Tjuvstart

Det stora julbaket har startat idag. Jag hade tänkt att för en enda gångs skull vara ute i god tid och slippa stressa med allt jag vill hinna med. Jag känner visserligen att det är liiite tidigt. Men vad gör det? Inhandlade saffran igår och körde igång med skorpor idag. Av erfarenhet vet jag att jag måste baka dessa minst en gång till om vi ska få njuta av dem på julafton. Kan också tillägga att jag gjort dubbel sats idag.

Receptet kommer från Leila Lindholms bok a piece of cake.

Saffransskorpor (1 sats)

100 g smör

1 g saffran

2 ägg

1,5 dl strösocker

5 dl vetemjöl

1,5 tsk bakpulver

1,5 dl sötmandel

Smält smöret med saffran och häll över i en bunke. Rör ner äggen. Blanda de torra ingredienserna med sötmandel och vänd ner det i bunken. 

Forma till tre längder och lägg på plåt med bakplåtspapper. 

Grädda i 175 grader i mitten av ugnen ca 25 minuter. Ta ut plåten och skär längderna i centimetertjocka skivor.

 Sänk temperaturen på ugnen till 125 grader och torka skorporna ca 15 minuter.

HETA TIPS! Jag har bakat dessa några gånger nu och irriterar mig alltid på hur skorporna ofta trasar sönder när jag skivar längderna. Jag brukar numera hacka sötmandeln grovt i matberedare ( då ramlar den inte ur skorporna) och alltid skiva längderna riktigt snett. 

Idag bakade jag dubbel sats och för att få plats med allt i ugnen använde jag mig av varmluften. På så vis kan man ju ha fler plåtar. Tänk bara på att sänka temperaturen något eftersom ugnen får så mycket mer fräs!

Vad har ni på er att-göra-före-jul-lista?

//M

Svart som natten med mössa på

I helgen har vi varit på landet igen. Det var mörkare än mörkast där ute och jag som i vanliga fall inte är mörkrädd (utom på vissa platser då) tyckte det var riktigt läskigt. Hästarna blev nattade ganska tidigt och hunden fick endast gå utanför dörren för kvällskissen. Jag tänkte då rakt inte gå ut i mörkret om jag inte blev piskad till det. På äldre dar har gumman gått och blitt harig! (Gumman fyller 30 nästa år). Som barn gick jag upp till skogskanten och matade kaniner mitt i kolmörkret utan att blinka, så jag kan inte begripa varför jag är så här nu?! 

Kan det ha att göra med gumman som gick ut en stormig natt och fick ett träd över sig och dog för sisådär hundra år sen? Eller kanske har det att göra med självmordet som ägde rum där ute för en herrans massa år sen? Eller vargarna som synts till där ute? (Ja, faktiskt! En var riktigt bamsig.) Eller den inbillade björnen? (Som ändå synts till inte allt för långt därifrån.)

TUR att hunden är så duktig på att vakta! 

Sova gott kan man göra i alla fall!

Nu har vi sjukstuga. 

//M

Inget får mig att rysa som det här...

Jag hittade den här bilden och måste bara visa!! Den är från när vi var på landet sist.

Äckligt äckligt äckligt!!!!

Alfons

En finfin liten varelse är han. Vår Alfons. Idag har han varit hos veterinären för att bli godkänd som far. Ultraljud på hjärtat visade att det var friskt och normalt. Blod var han inte så villig att dela med sig av, men med lite övertalning och fasthållning blev han liksom tvungen att bjussa några droppar. Nu har stackaren ett plåster på benet.
Lite attityd har han visat ikväll. Inte så lättflörtad, trots smaskig burkmat när vi kom hem.

Nu återstår för hans fruntimmer att också besöka veterinären. Sen blir det dejt! :-)

Bara bebis

Tvätt

Lycklig katt

Tupplur på favoritplatsen

Behöver jag säga att han tycker om att vara uppochner?

Alfons är en Sibirisk katt. En (för vissa) allergivänlig ras med egenskaper som ofta liknar hundens. Här hemma märks det mest på hans morrande. Jag har nog aldrig hört honom fräsa. Kanske för att han aldrig blir arg. Men när han släpper loss alla sina känslor på pingisbollar och andra leksaker morrar han likt en terrier. Han har ingen kontroll över farten, utan sladdar fritt omkring när han leker. Han hoppar högt på kommando och pratar gärna högt och länge.

Han är extremt social. När han var liten och precis hade flyttat hem till oss gick vi på toa samtidigt, vi åt samtidigt, vi sov samtidigt och tittade på tv samtidigt. Nu har kattlådan flyttat ut från badrummet så vi kan inte kissa tillsammans, men han passar ändå på att slå en drill när jag gör rent i lådan - alltid!!

Nu sussar han i storebrors säng. Fortfarande lite sur på matte.

Förlorad

Ibland när jag gör avbrott i vardagen, åker jag till den bästa av de bästa som bor i Stockholmstrakterna. Vi har vuxit upp tillsammans. Nästan som systrar. Jag och Tess. Förra lördagen åkte jag till henne och vi hade så mysigt! Strosade lite i ett shoppingcenter där jag bl.a. köpte stämplar och andra verktyg till min lera. Tess köpte garn för att virka en rund trasmatta. På kvällen delade vi på en flaska otäckt rosévin.

På söndagen mötte vi upp en gammal vän till Tess och såg musikalen Dirty Dancing på Chinateatern. SÅ BRA! 

När jag ser sånt där sätter tankeverksamheten igång. Då blir jag så där inspirerad som jag kan bli av allt annat jag finner intressant på olika sätt. Det var så duktiga dansare, sångare, skådespelare... Historien var, är och kommer alltid vara en av mina absoluta favoriter. Jag förlorar mig själv en smula och vet inte vem jag är och vad jag vill. Eller jo, lite. Jag skulle så hemskt gärna också vilja dansa så där bra. I högstadiet/gymnasiet gick jag på dansskola och älskade det. Varför slutade jag? Stoppa tiden!! Nu vill jag inte bli äldre. Inte just nu i alla fall. Jag vill lära mig dansa. Känner mig för gammal. Jag menar ju inte att jag vill gå på Zumba och bara skaka loss. Jag vill ju lära mig på riktigt!! Det finns ju inga dansgrupper för min ålder. Medelåldern är ju typ 14...

Storstadsmiljön är fantastisk. En kontrast till mitt vanliga liv. Jag drömmer ju om ett liv på landet med hönor som pickar i trädgården i vanliga fall (vilket jag tycker är underbart också, men på ett annorlunda sätt). När jag kommer till Stockholm eller Göteborg förtrollas jag på nåt märkligt sätt och önskar mig ett liv där. Why? Jag vet ju ingenting om storstadsliv, jag känner mig otrygg i tunnelbanorna, känner mig korkad när jag läser menyer på restauranger och inte begriper vad som står eller hur maten ska ätas. Lokalsinnet verkar förintat för jag hittar ingenstans. Men det är så underbart ändå! Man får se ut hur man vill. Ingen bryr sig om man gör bort sig. Shoppingen, maten, stämningen, kulturen....

Sen kommer stunden då jag ska åka hem. Jag kände att jag gärna velat stanna lite längre. Gå på ett fik, se lite mer musikal, shoppa lite mer... Men jag satte mig på tåget och åkte hemåt. Ju längre hem jag kom desto mer infann sig verklighetskänslan. Den bekanta, sköna, trygga, lugna hemmakänslan. Jag klev av tåget och knatade hemåt och kände mig nöjd. Du är ju bara en och en halv timme bort Tess. Inte långt alls!

Jag älskar att åka till Stockholm. Att vara där. Shoppa, fika, vara kulturell (piffa till mig och få sätta mig själv i första hand!). But home is where the heart is. Kom hem på kvällen och pussade på mina små när de låg och sov. Slängde mig i soffan och kände mig hemma.

Det här med härstamning

Var ute och åkte med lillan på eftermiddagen. Skjutsade storebror till en kompis. Vi såg oss omkring och lillan berättade vad hon såg. Jag pekade på en herrgård och talade om att det var just en herrgård, varpå hon frågade var tjejgården var...

Ikväll är det keramik igen. Sista gången på kursen. Jag är inte färdig på långa vägar med mina projekt. Men det blir väl att återkomma efter nyår. Nu tänker jag (faktiskt!) ägna onsdagskvällarna till avkoppling (och GREYS!!!). Jag kommer köpa min egen lera och glasyr förstås, då jag har en hel bildsal till förfogande då och då. Måste bara ordna mig en hörna i källaren där jag kan hålla på utan att grejerna hamnar i vägen.

Jag har ju lite andra projekt också. Pinnstolarna jag köpte i somras står och väntar på färg. Liksom gungstolen. Den senare har i alla fall ett fint lammskinn på gång.

//M

Söndag kväll

Höstrusk ute. 

Värme inne.

Bilder från helgen

Vi var ju på landet. Här är lite bilder helt utan ordning. 

På promenad

God morgon!

Här i närheten bor en bäver

Kalle & Kalle

//M

Lita på ögonmåttet

Igår hämtade jag ut en vinst på ICA. Jag har vunnit förstapriset i månadens tävling. Presentkort och massor med chips! Tävlingen gick ut på att gissa hur mycket chips som fanns i en plastbehållare. Jag gissade 6 g fel, liksom tre andra som också hade rätt på en utslagsfråga. Jag vann över dessa med lottning.

Underbart!

Jag tycker inte om chips. Äter aldrig chips. Men det är av mindre betydelse. Jag vinner ju aldrig nåt! Fredagsmyset är räddat ett tag framöver :-)

(((Jag tänkte att jag denna lyckosamma dag skulle köpa mig en trisslott också. Men jag avstod. Som jag nämnde vinner jag ju aldrig nåt och en triss hade antagligen tryckt ner mig på jorden igen. Den här vinsten var undantaget som bekräftar regeln...)))


Hur många chipspåsar finns i kassarna?

Påfågelöga

På eftermiddagen hittade min lilla tjej den här vackra fjärilen. Den var ingen linslus kan jag lova, men vi smög oss på den och lyckades få en bild.

Vi myste i solen med mandelkubb och mjölk.

Nattfrost

Jag valde att stanna på landet lite till. Vaknade i ett kyligt sovrum utan små värmande barnfötter under täcket. Övriga familjen for på hockeyskola. Raggsockorna åkte genast på. Gick ner till köket, åt en snabb frukost och gick sen ut till morgonpigga kusar som hälsade mig välkommen med gnäggningar.

Det kom rök när jag andades och det frasade under fötterna när jag gick i gräset. En ringblomma stod ståtligt kvar i mors och fars trädgårdsland. 

Hästarna myste när de kom ut i kylan och var naturligtvis tvungna att rulla sig i den nätt och jämt tillfrusna leran. 

Kanderad ringblomma

   

 

Soluppgång

//M